1. Jourtid
Med jourtid menas tid då den anställde på grund av verksamhetens natur måste uppehålla sig på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete. Tid då arbete faktiskt utförs räknas inte som jourtid. För både arbetare och tjänstemän gäller att jourtid räknas som arbetstid, och får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en månad. Jourtiden måste därför registreras. I Tjänstemannaavtalet finns riktlinjer för hur jourtiden ska ersättas. Det är dock möjligt att komma överens om en annan lösning lokalt. För arbetare gäller att jourtiden ersätts med lön per timme. Om arbetstagaren som har jour utför arbete under denna period utgår ordinarie övertidsersättning och tiden räknas inte som jourtid.
Läs mer om jourtid i Tekoavtalet IF Metall
Läs mer om jourtid i Tjänstemannaavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna
2. Beredskapstjänst
Beredskapstid är tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande utan skyldighet att befinna sig på arbetsplatsen. För beredskap finns ingen tidsbegränsning motsvarande vad som gäller för till exempel jourtid. Arbetsberedskap i sig bryter inte dygns- eller veckovilan. Om arbete utförs under beredskap bryter det viloperioden. Det kan med andra ord bli aktuellt att kompensera för utebliven dygns- och veckovila vid beredskap, särskilt om en enskild arbetstagare har beredskapstjänst under en längre period och regelbundet tvingas rycka ut och utföra arbete. I kollektivavtalet finns riktlinjer för hur beredskapstjänst för tjänstemän bör läggas upp, samt hur en tjänsteman som har beredskap ska ersättas. Det är dock möjligt att komma överens om annan lösning lokalt.
I Tekoavtalet regleras inte beredskap. Det är upp till bolaget att tillsammans med den lokala fackliga motparten komma överens om villkoren för beredskapstjänstgöring. De riktlinjer som beskrivs i Tjänstemannaavtalet kan då utgöra ett underlag för diskussionen, men det går även bra att komma överens om annat.