INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- Beredskap för första hjälpen och krisstöd
- Första hjälpen-utrustning
- Kunskaper i första hjälpen
- Kunskaper om krisstöd
- Hantering av kriser på arbetsstället
1. Beredskap för första hjälpen och krisstöd
På varje arbetsställe ska finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker.
Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället och vilka rutiner som finns.
På lämpliga ställen ska det finnas anslag med uppgift om:
- var utrustning för första hjälpen finns
- vilka personer som kan ge första hjälpen
- telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt
- adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället.
Anslaget ska vara utformat så att det lätt känns igen.
2. Första hjälpen-utrustning
Första hjälpen-utrustning ska finnas i tillräcklig omfattning på alla arbetsställen. Utrustningen ska vara lätt att komma åt. Det bör vara tydligt vem som har som arbetsuppgift att kontrollera att utrustningen är komplett och fungerar. Anordning för ögonspolning ska finnas där risk finns för ögonskada, exempelvis vid landningsplatser för truckar och hantering av vissa kemiska ämnen. Nöddusch ska finnas där risk finns för översköljning av skadligt ämne.
3. Kunskaper i första hjälpen
Det ska finnas ett tillräckligt antal personer på arbetsstället som kan ge första hjälpen. Vad som utgör ett tillräckligt antal beror på verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns i verksamheten.
Det finns många anordnare av utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning (HLR), exempelvis företagshälsovård eller annan expertresurs. Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning - HLR-rådet är vägledande för riktlinjer kring HLR. Läs gärna mer på deras webbplats här.
4. Kunskaper om krisstöd
Chefer och arbetsledare skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på lämpligt sätt. Ett sätt att säkerställa tillräckliga kunskaper om krisstöd är att det ingår i chefs- och ledarutbildningar. Ett större företag kan inrätta en krisgrupp som omedelbart träder i tjänst när en allvarlig händelse inträffat. Krisgruppen kan då på olika sätt leda arbetet med att hantera händelsen.
5. Hantering av kriser på arbetsstället
Nedan är några saker att tänka på vid hantering av kriser på arbetsstället.
- Förringa inte händelsen
- Underskatta inte betydelsen av en händelse och den påverkan den har på de drabbade, på en själv och kollegor. Alla reagerar olika och skillnader mellan individer kan vara stora.
- Informera
Tydlig och saklig information är mycket viktig vid allvarliga händelser. I stressituationer ökar tendenserna till ryktesspridning. Det är därför viktigt att information om allvarliga händelser ges fortlöpande, även när informationsvärdet kan tyckas lågt. Glöm inte personer som har semester, är föräldralediga, tjänstlediga, sjukskrivna eller på annat sätt inte har direktkontakt med arbetsplatsen.
Om en incident har medfört dödsfall, så meddelas detta aldrig per telefon utan informationen levereras personligen av polis, präst eller läkare. I sådana fall kan det vara lämpligt att en representant för arbetsgivaren medföljer. I andra fall kan telefonkontakt vara lämpligt, inte minst för att det ger den bästa möjligheten till en snabb kontakt. Huvudregeln är att först säkerställa att anhöriga till de drabbade är informerade och först därefter informera övrig personal.
Externt stöd
Företagshälsovård eller annan expertresurs kan vara behjälplig, antingen med professionell hjälp eller med att förmedla kontakt. Ibland kan företagets försäkring innehålla tillgång till professionell hjälp när en traumatisk händelse har inträffat. Dessutom kan Brottsofferjouren och 1177 Vårdguiden också kontaktas för tillfälligt psykologiskt stöd.
Säkerheten på arbetsplatsen
De drabbade anställda mår bra av att märka att säkerheten tas på allvar och att företaget gör allt man kan för att förhindra att det inträffade upprepas. Se till att utreda händelsen och göra de förändringar som behövs, till exempel utveckla nya säkerhetsrutiner och rutiner för insatser.
Anpassning av arbetsförhållanden
För dem som utsatts för påfrestande händelser kan det ibland behövas en tillfällig förändring av arbetsuppgifter eller arbetstider. Det är dock viktigt att sådana förändringar sker i nära samråd med den det berör.
Följ upp
Följ upp de drabbade och deras eventuella symtom relaterade till händelsen. Följ även upp hur organisationen fungerade under krishändelsen. Uppföljningen behövs för att organisationen ska lära sig av händelsen.