INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- Hur många skyddsombud?
- Vem utser skyddsombuden?
- Regionala skyddsombud
- Skyddsombudens uppgifter
- Skyddsombudets rättigheter
- Utbildning
- Tid
- Information
- Tillträdesrätt till ”främmande” arbetsställen
- Skyddsombuds begäran om åtgärd eller undersökning, så kallad 6:6a-anmälan
- Skyddsombudsstopp
- Skyddskommitté
- Tystnadsplikt
Här redovisas vad som gäller skyddsombud och skyddskommittéer i företaget. Bestämmelserna kring skyddsombud och skyddskommitté finns främst i arbetsmiljölagen kapitel 6. Utgångspunkten för arbetsmiljöarbetet är att det ska ske i samverkan mellan arbetsgivaren och skyddsombuden samt att arbetstagarna ska ges möjlighet att medverka och delta i arbetet.
1. Hur många skyddsombud?
På en arbetsplats med minst fem anställda ska det utses ett eller flera skyddsombud. Arbetsmiljölagen rekommenderar även att ersättare till skyddsombudet utses. Antalet skyddsombud bestäms i samråd med hänsyn till arbetsställets storlek och arbetsförhållanden.
På arbetsplatser med flera avdelningar kan skyddsombud utses för varje avdelning eller grupp av avdelningar med liknande arbete. Vid skiftarbete med flera arbetstagare, kan skyddsombud utses bland arbetstagarna på varje skiftlag. Att ha ett skyddsombud är en rättighet för arbetstagarna, inte en skyldighet, och det finns inga sanktioner eller straff om skyddsombud inte utses. Det är således inte arbetsgivarens skyldighet att ombesörja att ett skyddsombud utses.
2. Vem utser skyddsombuden?
Skyddsombudet utses av den lokala arbetstagarorganisationen - klubben - vid arbetsstället som är bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren, vanligen för tre år i taget. Om det inte finns någon lokal arbetstagarorganisation (klubb) vid arbetsstället utses skyddsombudet av fackförbundet (lokalavdelning eller region om det finns). Finns det ingen sådan organisation utses skyddsombuden av de anställda på arbetsplatsen. Finns det flera organisationer som har kollektivavtal med arbetsgivaren kan de utse sina egna skyddsombud, men de kan lika gärna utse ett gemensamt.
Om det finns flera skyddsombud på ett arbetsställe, ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudets uppgift är att samordna skyddsombudens verksamhet samt att företräda skyddsombuden exempelvis i kontakter med arbetsgivaren i frågor som rör flera skyddsområden.
Nya skyddsombud ska snarast anmälas till arbetsgivaren av den organisation eller de arbetstagare som utsett skyddsombudet. I anmälan ska uppgifter om skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och mandattid finnas.
Ett skyddsombud får sin rättsliga status i förhållande till arbetsgivaren när den organisation eller de arbetstagare som har utsett skyddsombudet har underrättat arbetsgivaren om valet.
Skyddsombud kan skiljas från sitt uppdrag genom beslut av den organisation eller de arbetstagare som har utsett ombudet.
3. Regionala skyddsombud
Om det inte finns någon skyddskommitté vid företaget (se nedan), har den lokala avdelningen av fackförbundet rätt att utse ett regionalt skyddsombud. En förutsättning är dock att avdelningen har någon medlem på arbetsstället. De regionala skyddsombuden har samma rättigheter och skyldigheter som ”vanliga” skyddsombud.
Arbetsgivaren kan inte motsätta sig att ett regionalt skyddsombud utses. Även om det finns skyddsombud på ett arbetsställe kan ett regionalt skyddsombud utses.
4. Skyddsombudens uppgifter
Skyddsombudet ska:
- företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor
- verka för en tillfredsställande arbetsmiljö
- bevaka skyddet mot ohälsa och olycksfall samt det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen
- delta vid planering av frågor som berör arbetsmiljön, till exempel planering av nya eller ändrade lokaler, nya arbetsprocesser eller arbetsmetoder, förberedelse inför en omorganisation eller hur hälsofarliga ämnen ska användas
- delta vid upprättandet av handlingsplaner i det systematiska arbetsmiljöarbetet
5. Skyddsombudets rättigheter
Ett skyddsombud får inte hindras fullgöra sina uppgifter eller ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor med anledning av sitt uppdrag. Är skyddsombuden utsedda av en arbetstagarorganisation är de fackliga förtroendemän. De omfattas av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen vad gäller regler om ersättningar och rätt till ledighet.
6. Utbildning
Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud får nödvändig utbildning. I avtal mellan parterna regleras dessa frågor ytterligare. Behovet av utbildning ska bedömas av de lokala parterna med beaktande av arbetsmiljön i företaget.
Inom ramen för lokal samverkan bestäms tidsåtgång, innehåll, utbildningsmaterial, ersättningsfrågor och vilka som ska delta i den aktuella utbildningen/informationen. Några centralt fastställda riktlinjer vad gäller omfattning för dessa utbildningar finns inte. För att kunna bedöma eventuell rätt till ledighet, rätt till betald ledighet och ersättning för kursavgift ska arbetsgivaren ges möjlighet att ta del av kursprogram och innehåll samt ges möjlighet att erbjuda alternativ.
Om en skyddskommitté finns på arbetsplatsen är det lämpligt att ovanstående frågor behandlas där.
Syftet med utbildningen är inte att göra skyddsombuden till arbetsmiljöexperter. Experterna finns inom till exempel företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker. Skyddsombuden bör dock ha kunskaper om till exempel lagar och regler, det systematiska arbetsmiljöarbetet, sina rättigheter, arbetsgivarens skyldigheter, de arbetsmiljöfaktorer som finns inom skyddsområdet, var de kan söka information och till vem de ska vända sig i arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.
7. Tid
Den tid ett skyddsombud kan lägga på uppdraget är inte preciserat i timmar eller procent. Enligt arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Den lokala arbetstagarorganisationen har enligt förtroendemannalagen rätt att tolka vad som ska läggas in i begreppet fordras. Ledigheten ska dock inte ha större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen och får inte förläggas så, att den medför betydande hinder för arbetet. På samma sätt som med frågan om skyddsombudets rätt till utbildning krävs att arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation samverkar.
8. Information
Skyddsombud har rätt att ta del av handlingar och få de upplysningar som behövs för skyddsombudets verksamhet. Exempel på detta kan vara intyg om besiktning och provning av anordningar på arbetsstället, företagets olycksfallsstatistik, arbetsskadeanmälningar och föreskrivna förteckningar över kemiska ämnens sammansättning. Arbetsmiljöförordningen säger att arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om beslut i bygglovsärenden som rör arbetslokaler eller personalrum, och när arbetsgivaren ansöker om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller anmäler sådan verksamhet.
9. Tillträdesrätt till ”främmande” arbetsställen
Ett skyddsombud som företräder arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket den egna arbetsgivaren inte råder (till exempel anställda hos entreprenörer eller inhyrda arbetstagare) har enligt arbetsmiljölagen tillträde till detta ”främmande” arbetsställe. Det rör sig dock bara om en tillträdesrätt – i övrigt ska skyddsombudet agera i förhållande till den egna arbetsgivaren.
10. Skyddsombuds begäran om åtgärd eller undersökning, så kallad 6:6a-anmälan
Om ett skyddsombud anser att det finns brister i arbetsmiljön kan skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära åtgärder. Skyddsombudet har rätt att få en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren har tagit emot ombudets begäran om åtgärd eller undersökning. Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål lämna ett svar i frågan. Det föreligger ingen automatisk skyldighet att genomföra de åtgärder som skyddsombudet begär.
Om brister inte åtgärdas inom skälig tid eller om skyddsombudet inte är nöjd med svaret kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som prövar om det finns skäl för ett föreläggande eller förbud. Vad som är ”utan dröjsmål” eller ”skälig tid” kan inte generellt preciseras utan bedöms i det aktuella fallet. Där skyddskommitté finns kan skyddsombud begära att en arbetsmiljöfråga ska behandlas i kommittén.
Ett skyddsombuds begäran enligt ovan gäller även åtgärder som behövs för att arbetsgivaren på det arbetsställe som skyddsombudet är verksamt ska uppfylla sina skyldigheter gentemot utomstående arbetskraft.
Mer information Vad gör du som arbetsgivare vid en begäran om åtgärder (6. kap 6a §) – Arbetsmiljöverket
11. Skyddsombudsstopp
Om ett arbete innebär omedelbar fara för liv eller hälsa och riskerna inte omedelbart kan åtgärdas genom att skyddsombudet kontaktar arbetsgivaren, kan skyddsombudet avbryta arbetet. Faran ska med andra ord vara så överhängande att det av tidsskäl inte går att avvakta arbetsgivarens åtgärder. Arbete kan även avbrytas i de fall arbetsgivaren låter arbetet fortgå trots påpekanden om de överhängande riskerna. Ett skyddsombudsstopp gäller tills Arbetsmiljöverket har tagit ställning till stoppet. En arbetsgivare som vill ha stoppet prövat ska vända sig till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket kan besluta om ett omedelbart förbud mot det stoppade arbetet. Om Arbetsmiljöverket inte beslutar om ett förbud upphör skyddsombudsstoppet.
Även skyddsombudet, som utfärdat stoppet, kan häva det om ombudet anser att arbetsgivaren vidtagit de krävda åtgärderna eller på annat sätt tagit bort orsaken till stoppet.
Ett skyddsombud kan även avbryta ensamarbete, om förhållandena ur arbetsmiljösynpunkt är oacceptabla och ingen förändring sker efter kontakt med arbetsgivaren samt om arbetsgivaren överträder ett förbud beslutat av Arbetsmiljöverket.
Ett skyddsombud är inte ersättningsskyldigt för produktionsbortfall eller andra kostnader i samband med skyddsombudstopp, inte ens vid ett felaktigt beslut. De arbetstagare som berörs av ett stopp har rätt till lön under stopptiden. Även ett felaktigt skyddsombudsstopp ger arbetstagarna rätt till lön om skyddsombudet har haft fog för att avbryta arbetet. I de fall ett skyddsombud allvarligt har felbedömt situationen och därmed inte har haft fog för sitt stopp har arbetstagarna inte rätt till lön. Om ett skyddsombud medvetet använder sin stoppningsrätt utan fog i andra syften än de som avser arbetsmiljön kan ett skyddsombud drabbas av påföljder.
Även regionala skyddsombud kan lägga skyddsombudsstopp.
Skyddsombudsstopp kan även läggas för arbete som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarens verksamhet.
Mer information Vad gör du som arbetsgivare om skyddsombudet har stoppat jobbet (6 kap. 7§) – Arbetsmiljöverket
12. Skyddskommitté
På en arbetsplats med minst 50 arbetstagare ska det finnas en skyddskommitté. De anställda kan begära att ett en sådan tillsätts även om de är färre än 50 anställda. Antalet ledamöter i skyddskommittén bestäms med hänsyn till antalet anställda, arbetets natur och arbetsförhållandena. I skyddskommittén ska finnas företrädare för arbetsgivare och anställda. Ordförande och sekreterare i skyddskommittén utses normalt av företaget.
Skyddskommitténs uppgifter beskrivs i arbetsmiljölagen (6 kap. 9 §) och innebär att:
- delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället och följa arbetets genomförande
- följa frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall
- verka för tillfredställande arbetsmiljöförhållanden
- behandla frågor om företagshälsovård, handlingsplaner, utbildning som rör arbetsmiljö, användning av farliga kemikalier, arbetsanpassning och rehabilitering
- behandla frågor om planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation
- Genom ett kollektivavtal, lokalt eller centralt, kan ett organ som även behandlar andra frågor än sådana som rör arbetsmiljö utses till skyddskommitté.
13. Tystnadsplikt
Skyddsombuden och ledamöterna i skyddskommittén har tystnadsplikt när det gäller sådant som de får reda på genom sitt uppdrag. De får dock rådgöra med en styrelseledamot i den fackliga organisationen som valt dem eller med en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central facklig organisation. Dessa omfattas då av samma tystnadsplikt som uppgiftslämnaren.
Detta beskrivs i arbetsmiljölagen (7 kap. 13 §).
Relevanta länkar
Skyddsombud och arbetsmiljöombud - Arbetsmiljöverket
