Utlandsarbete

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Lagstiftning vid utlandsarbete
2. Instruktionsskyldighet enligt svensk lagstiftning
3. Att tänka på inför ett utlandsuppdrag
4. Att tänka på under uppdraget
5. Att tänka på när uppdraget är slutfört
6. Arbetsskadeförsäkring vid utlandsarbete
7. Exempel på frågeställningar kring arbetsmiljö vid utlandsuppdrag

1. Lagstiftning vid utlandsarbete

Utgångspunkten är att Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter inte gäller utanför Sverige, inte ens när det är en svensk arbetsgivare som skickar iväg en svensk arbetstagare för att utföra arbete i exempelvis egna verksamheten utomlands. Det är lagarna i landet där arbetet utförs som är tillämpliga. När det gäller miniminivåer är det landets regler som gäller och det är även de lokala myndigheterna som utövar tillsyn. Som utsändande arbetsgivare kan man därför vara tvungen att sätta sig in i de regler som gäller i landet där arbetet ska utföras.

Inom EU gäller för samtliga medlemsländer de ram- och särdirektiv som beslutats om och alla medlemsländer har en skyldighet att tillämpa dem. Länder inom EU har även krav på sig att installera så kallade förbindelsekontor eller kontaktpunkter dit man kan vända sig för att få reda på de arbetsvillkor och nationella regler som gäller i landet. I Sverige är Arbetsmiljöverket kontaktpunkt. På Europeiska Kommissionens webbplats finns information om de olika EU-ländernas kontaktpunkter.

Ofta är det dock arbetsmiljöerna utanför Europa som ger upphov till flest frågor. Att få en bra bild över arbetsmiljölagstiftningen i länder där skillnaderna på många områden är större kan vara svårt. Olika företag löser detta på olika sätt. Ibland vid större uppdrag över längre tid har man en projektorganisation uppbyggd i landet med inhemsk personal som säkerställer att arbetet uppfyller rådande regler.

Arbetsgivare kan också vända sig till exempelvis Business Sweden, som har ett nätverk av regionala rådgivare och utlandskontor och samarbetar med svenska ambassader och konsulat över hela världen. De kan bistå svenska företag med råd och information om vad som gäller vid affärer i olika delar av världen, även på arbetsmiljöområdet. Läs mer på Business Swedens webbplats.

Det går också att vända sig till Utrikesdepartementet för att få information kring olika länders lagstiftning och för att säkerställa efterlevnad. Läs mer på Utrikesdepartementets webbplats här.

2. Instruktionsskyldighet enligt svensk lagstiftning

Trots att utgångspunkten är att den svenska arbetsmiljölagstiftningen inte gäller utanför Sverige, finns en så kallad instruktionsskyldighet som arbetsgivaren måste förhålla sig till när arbetstagare sänds utomlands. Kraven på arbetsgivarens instruktionsskyldighet finns i Arbetsmiljölagen 3 kap 3 § där det står att:

• arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och
• att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet, och
• att arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad hen har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet, och
• att arbetsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall

Kravet på arbetsgivarens instruktionsskyldigheter följer dessutom av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 7 §) där det står att ”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.”

För att arbetsgivaren ska kunna uppfylla sina instruktionsskyldigheter krävs att de risker som arbetet innebär så långt möjligt identifieras och hanteras. Ett sätt att hantera riskerna är att ge instruktioner och ta fram rutiner. Enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelas på personer som har kunskap, befogenhet och resurser för uppgiften. Att förbereda arbetstagare för utlandsuppdrag är en sådan uppgift som kan behöva fördelas på rätt person. När det gäller att förbereda arbetstagare för arbetsuppgifter utomlands ligger ansvaret ofta på närmsta chef, men även en projektledare skulle kunna få denna uppgift.

Det här betyder alltså att trots att Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter egentligen inte gäller utanför Sverige kan krav om riskbedömningar, instruktioner, rutiner och uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet bli aktuellt när det gäller att förbereda anställda för utlandsuppdrag.

3. Att tänka på inför ett utlandsuppdrag

Att känna till och ha kontroll på risker i arbetet är centralt i arbetsmiljöarbetet. Inför ett uppdrag utomlands ska arbetsgivaren undersöka vilka risker uppdraget kan innebära och se till att dessa hanteras. En hel del av riskerna ligger på arbetsgivaren i Sverige att åtgärda, men arbetsgivaren i mottagarlandet kan också behöva bidra. Ju tidigare risker identifieras i ett uppdrag desto lättare kan det vara att komma överens om och göra det tydligt vem som ansvarar för åtgärden.

Det är självklart också viktigt att den anställde är förberedd för uppdraget. I detta ingår till exempel att känna till ansvar och befogenheter men också att veta hur man agerar vid tidspress, ändrade förhållanden och oacceptabla förhållanden. Så långt som möjligt bör man vara förberedd på vad som kan inträffa och det bör vara klarlagt vilka kontaktpersoner som finns.

Ledningens syn på säkerhet och hälsa påverkar även arbetsmiljön i uppdrag utomlands. Policyer och värderingar skickar signaler om hur chefer och personal förväntas agera och den säkerhetskultur som råder i verksamheten i Sverige tar man med sig i uppdrag utomlands. Många företag har policyformuleringar som går ut på att arbete utomlands ska utföras enligt samma säkerhetstänk som arbete i Sverige. I globala koncerner säger man ofta att arbete ska utföras med samma säkerhetsnivå oberoende var i världen man befinner sig.

Med rutiner och instruktioner säkerställs att rätt saker görs vid rätt tillfälle samt att enhetlighet skapas i organisationen. Vid uppdrag utomlands kan det handla om rutiner och instruktioner som säkerställer att rätt person skickas på rätt uppdrag, att anställda vet vad som förväntas av dem och att rätt förberedelser görs. Praktiskt kan det innebära att företag tar fram utbildningar som anställda ska utföra innan ett uppdrag, att informationsmaterial tas fram om arbetet och arbetssättet, eller att chefen går igenom en checklista tillsammans med arbetstagaren. I större uppdrag kan det även behövas speciella arbetsmiljö- och säkerhetsplaner för projektet. I dessa beskrivs hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och bedrivas.

Ett utlandsuppdrag kan organiseras på olika sätt, alltifrån att en person skickas ensam på ett kort uppdrag till att en hel projektorganisation byggs upp utomlands. I större projekt kan en linjeorganisation i Sverige ibland låna ut anställda till projektet och det är då viktigt att ansvaret i arbetsmiljöarbetet är tydligt. Både projektledare (eller chef i organisationen i utlandet) och chef i linjeorganisationen kan ha uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Projektledaren är ofta den som bäst känner till förhållanden i projektet medan linjechefen ofta har en bättre helhetsbild och kännedom om den anställde och hans totala arbetssituation.

4. Att tänka på under uppdraget

De erfarenheter man har med sig från Sverige om hur ett säkert arbete går till tar man med sig i uppdraget utomlands. I detta arbete kan man ta hjälp av de checklistor som används i arbetsmiljöarbetet i Sverige.

Beroende på uppdragets längd, var i världen det utförs och vilka arbetsmoment som ingår kan det vara viktigt att ha rutiner för avstämning. Vem avstämningarna ska göras med beror på, men det kan vara exempelvis närmsta chef, projektledare eller HR. I dessa avstämningar kan det också vara av vikt att ta upp frågor av mer social och organisatorisk karaktär, kring till exempel stress och trivsel.

På samma sätt och av samma anledning som olyckor, tillbud och avvikelser rapporteras i Sverige bör olyckor, tillbud och avvikelser som sker utomlands rapporteras. Samma rutiner som används i Sverige bör kunna användas för arbete utomlands. Det ska klart framgå vem som rapporterar till vem, vem som får i uppdrag att utreda olyckor och tillbud samt hur erfarenheterna ska spridas i organisationen. Olika länders lagstiftning kan se olika ut vad gäller rapportering av olyckor till myndigheter. Ta reda på vad som gäller i det land arbetet utförs.

5. Att tänka på när uppdraget är slutfört

När ett arbete är utfört är det bra att ta vara på erfarenheterna genom att följa upp. Hur uppföljningen görs kan variera. Det kan vara ett samtal mellan arbetstagare och närmsta chef, projektledare, HR eller motsvarande. För ett mer omfattande projekt eller uppdrag kanske en större utvärdering görs och då kan det vara lämpligt att även utvärdera arbetet med arbetsmiljö och säkerhet. Under långa uppdrag är det även lämpligt att uppföljningen görs löpande under arbetets gång. Dessa löpande uppföljningar kan innehålla olycks- och tillbudsstatistik, intervjuer med personal och riskbedömningar med mera.

6. Arbetsskadeförsäkring vid utlandsarbete

Samma arbetsskadeförsäkring och kollektivavtalade försäkringar som gäller i Sverige gäller vid arbete utomlands enligt villkor som beskrivs på Försäkringskassans och Avtalats webbplatser. Därmed hanteras skadeståndskrav från arbetstagare mot arbetsgivare vid till exempel en olycka utomlands i de flesta fall på samma sätt som i Sverige, det vill säga den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen träder in.

7. Exempel på frågeställningar kring arbetsmiljö vid utlandsuppdrag

I ett dokument listar vi exempel på frågor som kan behöva besvaras i samband med ett utlandsuppdrag. Ladda ner dokumentet här.