INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- Vem är facklig förtroendeman?
- Skyddad ställning
- Vad är facklig verksamhet?
- Fackklubb
- Skyddsombud/Arbetsmiljöombud
- Rätten till ledighet
- Lagar
FML innehåller också regler som skyddar förtroendemannen i dennes verksamhet. En förutsättning för att FML ska vara tillämplig är att arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med det aktuella facket.
När en facklig organisation utser förtroendemän hos en arbetsgivare bör arbetsgivaren begära skriftligt besked om detta. Beskedet ska även innehålla en precisering av det fackliga uppdraget för respektive person.
1. Vem är facklig förtroendeman?
För att en person ska räknas som en facklig förtroendeman ska denne:
- vara utsedd av en facklig organisation som bolaget har kollektivavtal med
- ha uppdrag att företräda de anställda i fackliga frågor
- vara anmäld till bolaget (med information om det fackliga uppdragets omfattning).
Fackliga förtroendemän kan vara ledamöter eller suppleanter i klubbstyrelsen, fackombud eller arbetsplatsombud, skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller bolagets styrelse.
Antalet förtroendemän ska stå i rimlig proportion till förhållandena på arbetsplatsen men facket har sista ordet när det gäller att bestämma antalet förtroendemän.
Fackliga förtroendemän ska ha möjlighet att förvara handlingar och annat material på arbetsplatsen. Det innebär att arbetsgivaren och facket behöver komma överens om tillgång till exempelvis telefon och kontorsutrustning, låsbart skåp för fackligt material med mera.
2. Skyddad ställning
Den som utsetts till facklig förtroendeman får inte ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av sitt uppdrag. Den fackliga förtroendemannen är även skyddad efter att uppdraget har avslutats. Förtroendemannen har då rätt till samma eller likvärdiga arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om han eller hon inte haft några uppdrag. Vid lönerevisioner etcetera ska en förtroendeman bedömas på samma sätt som övriga anställda. Den tid som har ägnats åt det fackliga uppdraget ska då anses vara neutral och inte påverka lönen vare sig positivt eller negativt.
Arbetsgivaren kan ibland bli tvungen att ordna förtroendemannens arbetsförhållanden så att de går att förena med de fackliga uppgifterna. Förtroendemannen behöver kanske omplaceras eller befrias från vissa uppgifter. Detta ska då göras utan att lönen försämras. Detta löneskydd gäller inte om omplaceringen eller de förändrade arbetsuppgifterna beror på något annat än det fackliga uppdraget. Löneskyddet gäller därmed inte om förändringen beror på exempelvis en driftsinskränkning eller en organisationsförändring.
Om arbetsgivaren ska ändra förtroendemannens anställningsförhållanden eller villkor måste facket varslas oavsett om förändringen är positiv eller negativ för förtroendemannen. Arbetsgivaren ska även underrätta den fackliga förtroendemannen själv om den planerade åtgärden. Varsel och underrättelse ska lämnas skriftligen minst två veckor i förväg. Facket eller den fackliga förtroendemannen kan då inom en vecka begära överläggning om den planerade åtgärden. Om överläggning begärs måste arbetsgivaren avvakta med planerna och ge tillfälle till överläggning. Om samtliga är överens om åtgärden kan den genomföras före utgången av tvåveckorsfristen.
3. Vad är facklig verksamhet?
Med facklig verksamhet menas när förtroendemannen företräder de anställda på arbetsplatsen i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren. Förtroendemännens skydd enligt förtroendemannalagen gäller bara i den mån de utövar facklig verksamhet eller andra med facklig verksamhet sammanhängande frågor.
Detta betyder:
- Frågor som direkt berör arbetstagarnas intresse i förhållande till den enskilde arbetsgivaren. Det kan vara förtroendemannens förhandlingsarbete och nödvändiga förberedelser inför en förhandling. Det kan även vara arbete med information och rådgivning om innehållet i gällande lagar och avtal, som har direkt betydelse för arbetsvillkoren.
- Uppgifter enligt lag eller kollektivavtal. Det kan vara informations- och förhandlingskontakter enligt MBL i frågor som gäller exempelvis arbetstid, arbetsmiljö, företagshälsovård och studieledighet.
Interna föreningsangelägenheter som fackklubbens interna organisation, fackklubbens ekonomi, fritidsaktiviteter, insamlingar, nomineringsfrågor och liknande är inte facklig verksamhet. Politisk verksamhet och opinionsbildning räknas inte heller som facklig verksamhet.
Fackliga förtroendemän har rätt till ledighet, och ibland även till bibehållen lön, när de utför sitt fackliga uppdrag. Ledigheten får inte vara längre än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Tidpunkten för ledighet för fackligt uppdrag eller fackliga studier får inte förläggas så att det medför betydande hinder för att verksamheten ska kunna fortgå.
Läs mer om ledighetens omfattning och förläggning under avsnittet Ledighet för fackliga förtroendemän.
4. Fackklubb
På många arbetsplatser finns en lokal fackklubb för de fackliga medlemmarna på arbetsplatsen. Fackklubben är arbetsgivarens motpart på lokal nivå och ersätter då eventuell lokalavdelning på orten. Hur klubben ska vara uppbyggd, antal ledamöter etcetera, bestäms av den fackliga organisationen. Rätten till, och omfattningen av den ledighet som krävs för det fackliga uppdraget (inklusive utbildning) måste dock bedömas utifrån varje förtroendemans uppdrag och bakgrund.
5. Skyddsombud/Arbetsmiljöombud
På arbetsställen med minst 5 arbetstagare ska det utses ett skyddsombud. Genom kollektivavtalet tillfaller rätten att utse skyddsombud den fackliga organisationen. Om ett skyddsombud utses av facket omfattas skyddsombudet av Förtroendemannalagen.
Läs mer om skyddsombud under avsnittet Samverkan, skyddsombud och skyddskommitté.
6. Rätten till ledighet
En facklig förtroendeman har rätt till skälig ledighet för att kunna utföra sitt uppdrag.
Läs mer om detta under avsnittet Ledighet för fackliga förtroendemän.
7. Lagar
Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Relevanta länkar
Förtroendemannalagen
Kommentar till förtroendemannalagen
Utvecklingsavtalet