INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- Begrepp
- Allmänt om stödsystemet
- Förutsättningar för preliminärt stöd
- För vilka medarbetare kan stöd beviljas?
- Nivå för arbetstids- och löneminskning
- Lokal överenskommelse om införande av korttidsarbete
- Beräkning av det preliminära stödets storlek
- Stödperiodens längd och karensregler
- Avstämning och återbetalningsskyldighet
- Kompetensutveckling i samband med korttidsarbete
- Fördjupningsmaterial och lagar
Begrepp
Vid beräkning av det statliga stödet vid korttidsarbete utgår lagstiftning från ett antal definierade begrepp. Några av de mer centrala begreppen förklaras särskilt i detta avsnitt.
Ordinarie lön
Ordinarie lön definieras i lagen om stöd vid korttidsarbete såsom den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete.
I den ordinarie lönen ingår inte:
- löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden
- den del av lönen som eventuellt överstiger maxtaket om 44 000 kr/mån
Ordinarie arbetstid
Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro.
Jämförelsemånad
Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslut fattades om att bevilja bolaget stöd. Jämförelsemånaden är alltså inte den första månaden som bolaget får stöd vid korttidsarbete, utan den månad som infaller tre månader före den månad då stödet beviljades.
Allmänt om stödsystemet
Från och med den 1 april 2022 handlägger Skatteverket alla ansökningar om korttidsarbete med statligt stöd. Möjligheten att ansöka öppnar den 1 april 2022, men bolag kan retroaktivt söka stöd från den 1 december 2021.
Det statliga systemet för stöd vid korttidsarbete är uppdelat i preliminärt stöd och slutligt stöd. När arbetsgivaren har skickat in en ansökan om stöd kommer Skatteverket att pröva om bolaget uppfyller villkoren och meddelar sedan ett beslut om preliminärt stöd. Det preliminära stödet beräknas utifrån den omfattning av korttidsarbete som bolaget angivit i ansökan och stödet betalas sedan ut månatligen under stödperioden.
I samband med beslut om preliminärt stöd meddelas även tidpunkt för när bolaget ska skicka in så kallad avstämning och på så vis rapportera den genomsnittliga arbetstids- och löneminskning som tillämpats under stödperioden. Ett beslut om slutligt stöd meddelas efter genomförda avstämningar och stödperiodens slut. Det slutliga stödet beräknas då utifrån hur omfattningen av korttidsarbete faktiskt har varit under stödperioden.
För att en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal ska kunna ansöka om och beviljas statligt stöd vid korttidsarbete krävs att det finns både ett centralt och lokalt kollektivavtal som reglerar korttidsarbetet. I vårt exempel på lokal överenskommelse kortidsarbete framgår vad det lokala avtalet bör innehålla, se under fördjupningsmaterial.
TEKO har tecknat ett tilläggsavtal gällande korttidsarbete med Unionen och Sveriges Ingenjörer.
Förutsättningar för preliminärt stöd
De grundläggande förutsättningarna för att beviljas stöd är att bolaget ska ha drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte hade kunnat förutses. Samtidigt ska den ekonomiska situationen ha orsakats av förhållanden som legat utanför bolagets kontroll och som inte heller hade kunnat förutses eller undvikas.
För att beviljas stöd ska arbetsgivaren även ha uttömt alla andra tillgängliga åtgärder för att minska lönekostnaderna. Exempel på sådana åtgärder kan vara förändrande arbetstider, förläggning av exempelvis kompensationsledighet, tidigareläggande av semestrar och så vidare. Arbetsgivaren måste även se över möjligheterna att säga upp personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk. Det kan röra sig om visstidsanställd personal, konsulter eller inhyrd personal. För att avgöra om arbetsgivaren vidtagit alla tillgängliga åtgärder för att minska sina lönekostnader görs en bedömning i varje enskilt fall utifrån förutsättningarna vid det specifika bolaget.
Följande bolag kan inte beviljas stöd:
- bolag som är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning
- bolag som är föremål för företagsrekonstruktion
- bolag som är på obestånd
- bolag som vid tiden för ansökan har skatte- och avgiftsskulder som överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, eller
- bolag som leds av personer som har näringsförbud
Endast bolag som var registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket under jämförelsemånaden kan göra en ansökan om preliminärt stöd. Jämförelsemånaden är den kalendermånad som infaller tre månader före beslutet om att bevilja stöd för korttidsarbete.
Arbetsgivaren måste ansöka om preliminärt stöd inom två månader från utgången av den första stödmånaden, i annat fall beviljas inte stöd. Den första stödmånaden ska infalla senast 45 dagar efter ett godkännande om stöd.
För vilka medarbetare kan stöd beviljas?
En arbetsgivare kan endast beviljas stöd för medarbetare som var anställda under jämförelsemånaden samt fortsatt anställda under den faktiska stödmånaden. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslut fattades om att bevilja bolaget stöd.
Medarbetaren behöver inte ha varit anställd under hela jämförelsemånaden, men anställningen ska ha påbörjats senast någon gång under jämförelsemånaden. Medarbetarens sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden ska vara densamma eller högre som under stödmånaden.
Bolaget kan beviljas stöd för både tillsvidareanställda och visstidsanställda medarbetare. När det gäller visstidsanställda måste bolaget dock först göra en bedömning av om fortsatt anställning är verksamhetskritiskt för bolaget, eller om anställningen ska sägas upp för att minska lönekostnaderna. Läs mer om detta under avsnittet förutsättningar för preliminärt stöd.
Bolag kan inte få statligt stöd för medarbetare som tillhör arbetsgivarens familj, eller för medarbetare som är under uppsägningstid.
Nivå för arbetstids- och löneminskning
För att arbetsgivaren ska beviljas stöd krävs att samtliga medarbetare som omfattas av ansökan, under hela avstämningsperioden haft en arbetstids- samt löneminskning i enlighet med nedan angivna nivåer.
Arbetstidsminskning:
- 20 procent av ordinarie arbetstid
- 40 procent av ordinarie arbetstid, eller
- 60 procent av ordinarie arbetstid
Löneminskning:
- 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent
- 16 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent eller
- 20 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent
Lokal överenskommelse om införande av korttidsarbete
Innan en arbetsgivare kan ansöka om stöd vid korttidsarbete krävs att denne först kommer överens med den lokala fackliga organisationen om att införa korttidsarbete. Bolaget påkallar förhandling med klubben där sådan finns, annars med fackets lokala avdelning. Vid förhandlingen upprättar parterna ett lokalt avtal som reglerar korttidsarbetet.
Av det lokala avtalet ska det framgå vilken nivå av arbetsbefrielse och löneminskning som parterna kommit överens om. Det är helt i sin ordning att tillämpa olika nivåer av arbetsbefrielse mellan olika grupper av medarbetare vid bolaget.
Beräkning av det preliminära stödets storlek
Storleken på det statliga stödet beräknas utifrån respektive medarbetare som ingår i korttidsarbetet, med följande faktorer:
- Medarbetarens ordinarie lön, upp till ett tak om 44 000 kr/mån
- Medarbetarens arbetstidsminskning under korttidsarbetet
- Medarbetarens närvaro
Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår inte:
- löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden
- den del av lönen som eventuellt överstiger maxtaket om 44 000 kr/mån
Formel för beräkning av stödet
Ordinarie lön (max 44 000 kr/mån) x arbetstidsminskning x närvarokvot x 43 % (schablonmässigt antagande om arbetsgivaravgift som staten har beslutat) = preliminärt stöd per månad
Medarbetarens ordinarie lön multipliceras med den avtalade arbetstidsminskningen. Resultat minskas därefter proportionerligt med det antal hela dagar som medarbetaren beräknas vara frånvarande från arbetet under den del av stödperioden som denne deltar i korttidsarbete (närvarokvot). Frånvaro som minskar stödet är exempelvis sjukdom, semester eller föräldraledighet. Preliminärt stöd betalas därefter med ett belopp som motsvarar 43 procent av det framräknade resultatet.
Uppställning över kostnadsfördelningen mellan medarbetare, arbetsgivare och stat i de fall medarbetaren har en ordinarie lön som uppgår till 44 000 kr eller mindre.
För arbetstagare som har högre ordinarie lön än 44 000 kr kommer arbetsgivarens kostnadsbesparing vara lägre. Bolaget får göra avdrag på den del av lönen som överstiger 44 000 kr/mån, det är endast det statliga bidraget som beräknas på lön upp till 44 000 kr/mån. Arbetsgivarens andel av kostnaden för arbetsbefrielsen blir därmed större och statens andel mindre än i tabellen ovan.
Stödperiodens längd och karensregler
Ett bolag kan ansöka om och beviljas statligt stöd vid korttidsarbete under en period om sex månader, därefter finns möjlighet till förlängning i ytterligare maximalt tre månader. Bolaget ska senast ha ansökt om förlängning inom fyra kalendermånader från det att stödperioden om sex månader inleddes.
Efter en avslutad stödperiod, oavsett längd, kan bolaget inte beviljas ytterligare stöd under den efterföljande 24-månadersperioden. Först efter den så kallade karensperioden om 24 månader kan ett bolag göra en ny ansökan om stöd.
Särskilda karensregler med anledning av det tillfälliga stödet under Coronapandemin
Regeringen har meddelat att karenstiden i lagen om stöd vid korttidsarbete tillfälligt ska slopas. Det innebär att arbetsgivare som har fått stöd under pandemin kan ansöka om det ordinarie stödet för korttidsarbete, om det skulle behövas. Reglerna om slopad karens träder i kraft den 1 april 2022, men tillämpas retroaktivt från den 1 december 2021. Reglerna om slopad karens gäller därefter fram till och med den 31 december 2023.
Avstämning och återbetalningsskyldighet
Bolaget ska genom avstämningen visa att den faktiska genomsnittliga arbetsbefrielsen och löneminskningen som tillämpats under perioden med korttidsarbete motsvarar den nivå av arbetstids- och löneminskning som bolaget uppgett i ansökan om preliminärt stöd. Bolaget ska även kunna visa att det under perioden funnits ett lokalt kollektivavtal om korttidsarbete.
Kortfattat innebär avstämning en skyldighet att för varje medarbetare som omfattats av korttidsarbetet redovisa:
- lön under korttidsarbete
- ordinarie arbetstid
- arbetstid under korttidsarbete för hela stödperioden
- faktisk närvaro per medarbetare
Avstämning ska ske vid utgången av den tredje kalendermånaden från när en stödperiod inleddes och därefter senast var tredje månad. I beslutet om preliminärt stöd meddelas även datum för när arbetsgivaren är skyldig att skicka in avstämningsuppgifter.
Skulle medarbetarens faktiska genomsnittliga arbetsbefrielse och löneminskning under en stödperiod inte motsvara den stödnivå som beviljades vid den preliminära ansökan, kommer bolaget att bli återbetalningsskyldigt för det stöd som beviljats för den aktuella arbetstagaren.
Om den faktiska genomsnittliga arbetsbefrielsen och löneminskningen under en period för en enskild medarbetare är på en annan nivå än vad som följer av den lokala överenskommelsen blir bolaget också återbetalningsskyldigt. Det är dock möjligt att retroaktivt träffa en ny lokal överenskommelse om andra nivåer av arbetsbefrielse och löneminskning än vad som låg till grund för ansökan om preliminärt stöd. Arbetsgivaren kan i sådant fall genomföra avstämningen utifrån den nya överenskommelsen. Om bolaget utifrån den nya lokala överenskommelsen fått för mycket stöd blir bolaget återbetalningsskyldigt för mellanskillnaden. Om bolaget utifrån den nya lokala överenskommelsen fått för lite stöd, kommer bolaget att få utökat stöd efter avstämningen.
Om avstämning inte skickats in i rätt tid kommer bolaget att bli återbetalningsskyldigt för hela stödet, om det inte skulle anses vara uppenbart oskäligt. Innan beslut om återbetalning kommer dock bolaget att först få ett föreläggande att inom en viss tid skicka in sin avstämning. Det finns även viss möjlighet för bolaget att ansöka om anstånd med avstämningen. Anstånd kan bara beviljas om bolaget bedöms ha särskilda skäl.
Kompetensutveckling i samband med korttidsarbete
Av de centrala avtalen avseende korttidsarbete med statligt stöd framgår att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om att kompetensutveckling ska ske under korttidsarbete. Om sådan överenskommelse träffas har de anställda en skyldighet att delta i kompetensutvecklingen och det gäller även om utbildningen äger rum under arbetsbefriad tid.
Om arbetsgivaren träffar överenskommelse med lokal facklig organisation om att använda hela eller delar av den arbetsbefriade tiden för kompetenshöjande insatser kan bolaget få visst statligt stöd för sina kostnader med anledning av de kompetenshöjande insatserna. Stöd kan lämnas både för internt anordnade kompetensinsatser och för att ersätta kostnader för att köpa in sådana externt. Stödet uppgår till 60 procent av kostnaden för insatserna upp till vissa takbelopp. Enligt huvudregeln är takbeloppet 10 000 kr per arbetstagare. Bolaget ansöker om stöd hos Skatteverket.
Relevanta länkar
Lag om stöd vid korttidsarbete
Förordning om stöd vid korttidsarbete
Exempel på lokal överenskommelse med statligt stöd
