INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- Frivillig kvittning
- Tvungen kvittning
- Preliminärt eller felaktigt utbetald lön
1. Frivillig kvittning
Vid frivillig kvittning medger den anställde att arbetsgivaren får göra avdrag på lönen för en skuld som den anställde har till bolaget. Det är arbetsgivaren som har att visa att parterna kommit överens om att arbetsgivaren får kvitta. Ett sådant kvittningsmedgivande rekommenderas därför att vara skriftligt. Tänk på att en arbetstagare kan återkalla sitt medgivande när som helst innan kvittning har genomförts.
2. Tvungen kvittning
Tvungen kvittning innebär att avdrag på lönen görs utan att arbetstagaren har givit sitt medgivande. Kronofogden måste kontaktas vid tvungen kvittning för besked om hur stor del av fordran som får innehållas genom kvittning (Kronofogden kan ge ett så kallat förbehållsbesked).
Det är inte tillåtet att hålla inne lön fram till dess kronofogden lämnat ett besked (med undantag för de fall där arbetsgivaren har ett skadeståndsanspråk på en tjänsteman på grund av att tjänstemannen inte har iakttagit sin uppsägningstid, se nedan). Möjligheterna att tillämpa tvungen kvittning är starkt begränsade i kvittningslagen. Arbetsgivare som överväger att genomföra tvungen kvittning rekommenderas att kontakta TEKO för rådgivning i varje enskilt fall. Vid felaktig kvittning riskerar arbetsgivaren att bli skadeståndsskyldig.
Enligt Tjänstemannaavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna kan arbetsgivaren ha ett skadeståndskrav på en tjänsteman som inte iakttar sin uppsägningstid. Detta krav kan dock inte med självklarhet regleras genom att arbetsgivaren håller inne en del av tjänstemannens lön utan tjänstemannens medgivande, då detta ses som tvungen kvittning. Ett sådant avdrag förutsätter alltså att kvittningslagens bestämmelser följs och att kontakt först tas med kronofogden med mera.
3. Preliminärt eller felaktigt utbetald lön
Preliminärt beräknad lön som korrigeras i nära anslutning till utbetalningen (normalt vid nästa löneutbetalningstillfälle) räknas inte som kvittning. Det är normalt att korrigeringar måste göras på grund av exempelvis sjukfrånvaro, föräldraledighet eller annan frånvaro från arbetet.
Om arbetsgivaren felaktigt har betalat ut för mycket lön (det vill säga lön som inte är preliminärt beräknad och justerbar enligt ovan) ska arbetstagaren omgående underrättas om misstaget. Huvudregeln är att för mycket utbetald lön ska återbetalas. Återkravsrätten vid felaktiga betalningar är inte uttryckligen reglerad i lag, men huvudregeln har sedan länge ansetts vara att betalningen ska gå åter. Från huvudregeln finns dock vissa undantag, exempelvis om mottagaren i god tro inrättat sig efter betalningen.
Arbetsgivaren kan normalt inte ensidigt korrigera en felaktigt utbetald lön eftersom det då blir fråga om kvittning. Arbetstagaren måste således ge sitt medgivande till att kvitta den felaktigt utbetalda lönen. I annat fall, när medgivande från den anställde saknas, kan återbetalning eventuellt möjliggöras genom reglerna om tvungen kvittning.
Kontakta TEKO för rådgivning i det enskilda fallet.