INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Rehabiliteringskedjan i förhållande till arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
2. Aktivitetsersättning
3. Förebyggande sjukpenning
4. Rehabiliteringsersättning
Sjukpenning betalas vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med den 15:e kalenderdagen i en sjukperiod. Läs mer i avsnittet Sjukavdrag och sjuklön.
För tjänsteman som är fortsatt sjuk efter dag 14 finns bestämmelser i kollektivavtal innebärande att arbetsgivaren ska betala sjuklön från och med 15:e kalenderdagen till och med den 90:e kalenderdagen.
1. Rehabiliteringskedjan i förhållande till arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Försäkringskassans rehabiliteringskedja och arbetsgivarens rehabiliteringsarbete är två olika system och regelverk. Det första är ett regelsystem som berör rätten till sjukpenning medan det senare rör arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassningar och en lämpligt organiserad rehabiliteringsverksamhet. Det är alltså fråga om två parallella system.
I de fall Försäkringskassan skulle besluta om indragen sjukpenning har beslutet inget direkt samband med frågan om arbetsgivaren har saklig grund för att säga upp den anställde. En indragen sjukpenning innebär alltså inte i sig att den anställde kan sägas upp från sin anställning.
Dag 1-90 i rehabiliteringskedjan
Försäkringskassan prövar från och med dag 15 i sjukskrivningen om den anställde kan klara av sitt vanliga arbete hos arbetsgivaren. Försäkringskassan ska även ta reda på om arbetsgivaren har möjlighet att tillfälligt erbjuda andra arbetsuppgifter eller anpassa arbetsplatsen på ett sådant sätt att det blir möjligt för den anställde att arbeta.
Den anställde har bara rätt till sjukpenning om varken det ordinarie arbetet eller de tillfälligt anpassade arbetsuppgifterna kan utföras och arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel.
Dag 91-180 i rehabiliteringskedjan
Från och med dag 91 i en sjukskrivningsperiod har den anställde bara rätt till sjukpenning om denne inte kan utföra något arbete alls hos arbetsgivaren. Bedömningen av den anställdes arbetsoförmåga vidgas alltså till att avse hela arbetsgivarens verksamhet. Detta betyder att om den anställde kan utföra ett annat arbete inom bolaget har han eller hon inte rätt till fortsatt sjukpenning.
Om det finns risk för att den anställde inte kommer att kunna gå tillbaka till något arbete hos arbetsgivaren före dag 181 kan Försäkringskassan erbjuda en kontakt hos Arbetsförmedlingen. Den anställde kan då söka nytt arbete samtidigt som han eller hon har kvar sin anställning och får sjukpenning.
Dialogen mellan arbetsgivaren och den anställde bör dock fortsätta även om den anställde också har kontakt med Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har rutiner för de personer som övergår från sjukskrivning till att vara aktivt arbetssökande. Övergången sker genom ett överlämnings- eller avstämningsmöte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Rätt till ledighet för att prova på annat arbete
Som ett led i rehabiliteringskedjan finns enligt lag en rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Villkoren för ledighet är att arbetstagaren måste ha haft nedsatt arbetsförmåga i minst 90 dagar. Dessutom måste det nya anställningsavtalet med den andra arbetsgivaren ingås mellan dag 91 och 180 i sjukperioden, men det är inte nödvändigt att den nya anställningen påbörjas mellan dag 91 och 180.
Ledigheten tillsammans med den sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet får högst vara tolv månader. Det vill säga, en arbetstagare som exempelvis haft nedsatt arbetsförmåga i fyra månader då han eller hon påbörjar en ny anställning kan högst vara tjänstledig i åtta månader. Arbetstagaren ska anmäla till arbetsgivaren senast två veckor före ledighetens början. När det gäller förläggningen av ledigheten ska arbetstagaren samråda med arbetsgivaren. Kommer inte arbetstagaren och arbetsgivaren överens så förläggs ledigheten efter arbetstagarens önskemål. Arbetstagaren har rätt att avbryta ledigheten i förtid och återgå i arbete hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska underrättas om återgången snarast möjligt. Om ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter att arbetsgivaren tagit emot beskedet.
Dag 181-365 i rehabiliteringskedjan
När den anställde har haft en nedsatt arbetsförmåga under 180 kalenderdagar bedöms arbetsförmågan utifrån möjligheten att klara ett normalt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden. Ersättning från sjukförsäkringen ska endast utges när arbetsförmågan är nedsatt av medicinska orsaker. Det är Försäkringskassans uppgift att bedöma om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt av medicinska skäl.
Undantag från prövningen av arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden.
Det finns flera undantag från huvudregeln att pröva arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter dag 180 i en sjukperiod. Undantag ska ske om övervägande skäl talar för att den försäkrade kan återgå till arbete före den tidpunkt då han eller hon har haft nedsatt arbetsförmåga i 365 dagar. Undantag från prövningen mot hela arbetsmarknaden ska även ske om det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade kan förväntas återgå till arbete före den tidpunkt då han eller hon har haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar. Ett ytterligare skäl för undantag är om det kan anses oskäligt att bedöma den försäkrades arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden.
1. Övervägande skäl talar för att arbetstagaren kan återgå till sin arbetsgivare senast dag 365.
Om det finns övervägande skäl för att inte pröva den försäkrades arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden gäller att prövningen även efter dag 180- sker mot arbete hos nuvarande arbetsgivare. Detta innebär att det vid Försäkringskassans bedömning av rätt till sjukpenning räcker om mer talar för än emot att arbetstagaren kommer vara tillbaka hos sin arbetsgivare i samma omfattning som tidigare inom ett år för att undantagsregeln ska kunna tillämpas.
Det kan exempelvis röra sig om fall där den sjukskrivne följer en plan som upprättats tillsammans med arbetsgivaren, där målet är återgång i arbete senast dag 365 hos arbetsgivaren i samma omfattning som innan sjukfallet, eller när den sjukskrivne följer en plan som tagits fram i samarbete med företagshälsovård eller av hälso- och sjukvård, såväl avseende arbetsplatsinriktade åtgärder som medicinska åtgärder.
Även när den sjukskrivne trappar upp sin arbetstid med målet att återgå i samma omfattning som innan sjukfallet hos arbetsgivaren senast dag 365 kan vara skäl för att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete.
När en läkare i ett läkarintyg bedömt att patienten kan förväntas återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365, kan det innebära övervägande skäl för att skjuta upp en prövning mot hela arbetsmarknaden.
Om det efter 180 dagar står helt klart att arbetstagaren inte kommer att kunna komma tillbaka i arbete hos arbetsgivaren trots att alla rimliga rehabiliteringsåtgärder vidtagits är det lämpligt att överväga om anställningen ska bestå eller inte. Läs mer i avsnittet Sjukdom som saklig grund för uppsägning.
2. Särskilda skäl som grundas på att den försäkrade förväntas återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 550 i sjukperioden.
Prövningen vid dag 180 i rehabiliteringskedjan av den försäkrades arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden ska även skjutas upp om om det finns särskilda skäl. För att Försäkringskassan ska kunna skjuta upp bedömningen av den försäkrades nedsatta arbetsförmåga i förhållande till normalt förekommande arbete behöver det finnas en välgrundad anledning att anta att återgången kan ske före dag 550. Prognosen för återgång i ordinarie arbete ska vara tydlig och det ska finnas en tidplan för när återgången förväntas kunna ske. Undantaget ska kunna tillämpas utan begränsning vid vissa diagnoser. Det innebär att det inte ska krävas att hälso- och sjukvården kan lämna en tydlig medicinsk prognos baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, utan undantaget ska kunna tillämpas även när hälso- och sjukvården inte med säkerhet kan bedöma tidpunkten för en förbättring av det medicinska tillståndet.
3. Det kan anses oskäligt att bedöma den försäkrades arbetsförmåga enligt första stycket.
Begreppet oskäligt blir aktuellt exempelvis om den anställde har en allvarlig sjukdom. Det kan till exempel röra sig om progressiva sjukdomar där arbetsförmågan successivt avtar och där den försäkrade under en begränsad tid har större arbetsförmåga i ett annat arbete än det ordinarie arbetet. I den situationen bör arbetsförmågan inte bedömas i förhållande till ett nytt arbete.
Vad innebär begreppet övervägande skäl?
Det kan exempelvis röra sig om fall där den sjukskrivne följer en plan som upprättats tillsammans med arbetsgivaren, där målet är återgång i arbete senast dag 365 hos arbetsgivaren i samma omfattning som innan sjukfallet, eller när den sjukskrivne följer en plan som tagits fram i samarbete med företagshälsovård eller av hälso- och sjukvård, såväl avseende arbetsplatsinriktade åtgärder som medicinska åtgärder.
Även när den sjukskrivne trappar upp sin arbetstid med målet att återgå i samma omfattning som innan sjukfallet hos arbetsgivaren senast dag 365 kan vara skäl för att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete.
När en läkare i ett läkarintyg bedömt att patienten kan förväntas återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365, kan det innebära övervägande skäl för att skjuta upp en prövning mot hela arbetsmarknaden.
Om det efter 180 dagar står helt klart att arbetstagaren inte kommer att kunna komma tillbaka i arbete hos arbetsgivaren trots att alla rimliga rehabiliteringsåtgärder vidtagits är det lämpligt att överväga om anställningen ska bestå eller inte. Läs mer i avsnittet Sjukdom som saklig grund för uppsägning.
Vad innebär begreppet oskäligt?
Begreppet oskäligt blir aktuellt exempelvis om den anställde har en allvarlig sjukdom. Då ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180 i rehabiliteringskedjan.
Efter dag 365 i rehabiliteringskedjan
- Sjukpenning på fortsättningsnivå
En arbetstagare som är fortsatt arbetsoförmögen och har uppburit sjukpenning på normalnivå kan efter dag 365 få sjukpenning på fortsättningsnivå. Det finns ingen bortre tidsgräns för hur många dagar sjukpenning på fortsättningsnivå kan lämnas. Sjukpenning på fortsättningsnivå motsvarar 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Om arbetstagaren har en allvarlig sjukdom betalas sjukpenning på normalnivå trots att sjukpenning redan utbetalats till och med 365 dagar. Vad som avses med allvarlig sjukdom regleras inte i lagtexten, men enligt Socialstyrelsens vägledning i frågan kan det röra sig om vissa tumörsjukdomar och neurologiska sjukdomar så som ALS.
Det finns inte någon gräns för hur många dagar en arbetstagare kan få sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten på grund av allvarlig sjukdom. Om det kan antas att arbetsförmågan kommer vara fortsatt nedsatt bör det prövas om arbetstagaren ska beviljas sjukersättning. Vid beräkningen av de 365 dagarna räknas allt som kommit till Försäkringskassans kännedom och bedömning, oavsett om det rör sig om hel eller halv sjukpenning. Flera sjukperioder kan läggas ihop så att beräkningen av de 365 dagarna har påbörjats mitt i rehabiliteringskedjan. Det ska röra sig om 365 dagar inom en period av 450 dagar.
För en försäkrad som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas, för närvarande 62 år, ska bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 inte bedömas mot normalt förekommande arbeten. I dessa fall ska arbetsförmågan istället bedömas mot arbete hos arbetsgivaren eller mot annat lämpligt arbete som är tillgängligt.
Undantaget gäller fram till den tidpunkt då den försäkrade tidigast kan ta ut garantipension.
Bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 och 365 ska skjutas upp om den försäkrades vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekterna av sjukdomen covid-19 och övervägande skäl talar för att han eller hon efter vården eller rehabiliteringen har slutförts kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet. En försening av vård eller rehabilitering ska anses vara orsakad av effekterna av covid- 19 om inte utredningen i ärendet visar annat.
2. Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning är en ersättning som kan beviljas den som inte har fyllt 30 år och inte kan arbeta heltid under minst ett år med något arbete på arbetsmarknaden på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Uttrycket något arbete på arbetsmarknaden inkluderar i detta sammanhang även lönebidragsanställningar och andra liknande arbeten. Läs mer om detta på Försäkringskassans hemsida.
3. Förebyggande sjukpenning
Den som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan ha rätt till förebyggande sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken. För rätt till förebyggande sjukpenning krävs att en läkare konstaterar att arbetstagaren har en förhöjd sjukdomsrisk. En förutsättning är att behandlingen eller rehabiliteringen syftar till att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Om förebyggande sjukpenning beviljas gäller inte reglerna om karensavdrag och sjuklön, utan sjukpenning betalas ut av Försäkringskassan från och med den första behandlingsdagen.
4. Rehabiliteringsersättning
Den anställde kan få rehabiliteringsersättning under den tid som arbetslivsinriktad rehabilitering pågår. Rehabiliteringsersättningen består av en rehabiliteringspenning och ett särskilt bidrag. En förutsättning för detta är att Försäkringskassan har godkänt en rehabiliteringsplan och att den anställde ansöker om ersättning. Rehabiliteringspenning täcker den inkomstförlust som uppstår för en arbetstagare som deltar i rehabilitering. Det särskilda bidraget täcker kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. Rehabiliteringsersättning kan utbetalas under den tid som den anställde deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. För rehabiliteringsersättning gäller samma regler som för sjukpenning och förlängd sjukpenning vad gäller ersättningens storlek och tidsram. Läs mer om detta på Försäkringskassans hemsida.