Stagesmiljö Kontakta oss Kalendarium TEKO dagen In english
Arbetsgivarguiden Sjukskrivning och rehabilitering Vem gör vad i rehabiliteringsarbetet

Vem gör vad i rehabiliteringsarbetet

I följande avsnitt följer fördjupad information om vilken aktör som ansvarar för vilken del i rehabiliteringsarbetet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

  1. Arbetsgivaren
  2. Arbetsförmedlingen
  3. Arbetsmiljöverket
  4. Arbetstagarorganisationen
  5. Den anställde
  6. Företagshälsovård eller annan expertresurs
  7. Försäkringskassan
  8. Hälso- och sjukvården
  9. Kommunen
  10. Skyddsombudet

1. Arbetsgivaren

Arbetsgivaren är ansvarig för den del av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som är arbetsplatsinriktad. Arbetsgivaren ska:

  • se till att det finns en lämplig rehabiliterings- och arbetsanpassningsverksamhet
  • genomföra de arbetsanpassnings- och stödåtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering i det enskilda fallet
  • ta fram en plan för återgång i arbete om den anställde förväntas vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom en längre tid. En sådan plan ska fungera som ett stöd i rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen och bör i den utsträckning det är möjligt tas fram tillsammans med den anställde.

Mer information finns i Prevents rehabverktyg på deras hemsida.

2. Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ansvarar för den del av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som är arbetsmarknadsinriktad.

Redan under pågående anställning kan Arbetsförmedlingen stötta i de fall rehabilitering, arbetsanpassning eller omplacering hos den ordinarie arbetsgivaren inte längre är möjligt. Arbetsförmedlingen ska ha en konsultativ roll i förhållande till arbetsgivaren.

I samband med att Försäkringskassan erbjuder ett kontaktmöte informeras också den anställde om att Arbetsförmedlingen kan hjälpa till att undersöka möjligheterna att arbeta med något annat. Den anställde får också information om att denne kan söka arbete med bibehållen sjukpenning fram till dag 180.

Arbetsförmedlingen kan i vissa fall bevilja bidrag till arbetshjälpmedel.

3. Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket ska i sin tillsyn kontrollera att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsmiljöverket kan bland annat ställa krav på att det finns en organisation och rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering.

4. Arbetstagarorganisationen

Arbetstagarorganisationen, det vill säga facket, kan vara ett stöd för den anställde i ett enskilt ärende rörande arbetsanpassning och rehabilitering. Den anställde behöver i dessa fall ge sitt samtycke till fackets medverkan.

5. Den anställde

En anställd som efter 14 dagar fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska skriftligen ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.

Den anställde ska lämna de uppgifter till arbetsgivaren som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering samt efter bästa förmåga medverka aktivt i rehabiliteringen.

En anställd som inte vill delta i rehabiliteringen har, trots arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, rätt att tacka nej till medverkan. Att vägra utan godtagbara orsaker kan dock få konsekvenser för den fortsatta anställningen.

Läs mer om den anställdes ansvar att medverkan i rehabiliteringsprocessen under punkten ”Den anställdes ansvar att medverka i rehabilitering” i avsnittet om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

6. Företagshälsovård eller annan expertresurs

Företagshälsovården är en oberoende expertresurs med kompetens inom bland annat medicin, ergonomi, teknik och beteendevetenskap. Företagshälsovård är en tjänst och en expertkunskap som arbetsgivaren kan välja att anlita. Företagshälsovården kan vara ett stöd i arbetsgivarens arbete med såväl förebyggande arbetsmiljöarbete som arbetsanpassning och rehabilitering.

Företagshälsovården kan hjälpa till med exempelvis utredning av den anställdes arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Företagshälsovård kan även vara ett stöd när arbetsgivaren ska ta fram en plan för återgång i arbete. Det finns idag många aktörer som erbjuder företagshälsovård. Inför ett beslut att anlita företagshälsovård är det därför viktigt att fundera igenom frågor som vilken kompetens som önskas och vad företagshälsovården rent konkret ska bidra med.

7. Försäkringskassan

Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten.

Försäkringskassan ska i samråd med den anställde se till att behovet av rehabilitering snarast klarläggs, och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan ska i rehabiliteringsarbetet samverka med bland andra arbetsgivaren och den anställde.

Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl. Vid behov ska Försäkringskassan kalla till ett avstämningsmöte och upprätta en rehabiliteringsplan samt se till att den följs.

Försäkringskassan kan när behov finns begära in arbetsgivarens plan för återgång i arbete.

Försäkringskassan är även skyldig att följa upp de planer man begärt in. Försäkringskassan ska säkerställa att planerna håller god kvalitet och att de åtgärder som planeras genomförs. Om planer och åtgärder vid upprepade tillfällen inte genomförs eller om de är av uppenbart dålig kvalitet kan Försäkringskassan anmäla detta förhållande till Arbetsmiljöverket.

Försäkringskassan ska i vissa fall erbjuda ett kontaktmöte där den anställde, Försäkringskassan och en handläggare från Arbetsförmedlingen deltar. Syftet är att ge den anställde stöd i att börja söka ett annat arbete. Att delta i ett kontaktmöte är alltid frivilligt för den anställde. Ett kontaktmöte ska erbjudas när:

  • det finns risk för att den anställde inte kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 181 i rehabiliteringskedjan
  • arbetsförmågan sannolikt inte är nedsatt i förhållande till ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedling och Försäkringskassa kan i vissa fall göra en gemensam kartläggning.

8. Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Hälso- och sjukvården har även ansvar för att behandla exempelvis spelberoende liksom andra psykiatriska tillstånd. Hälso-och sjukvården och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att bekosta sådan medicinsk rehabilitering.

9. Kommunen

Kommunens socialtjänst har ett ansvar för den sociala rehabiliteringen, exempelvis missbruk av alkohol och beroendeframkallande medel samt spelmissbruk. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att bekosta sådan social rehabilitering.

10. Skyddsombudet

Ett skyddsombud företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor och i frågor om arbetsanpassning och rehabilitering. Den anställde behöver ge sitt samtycke för att ett skyddsombud ska kunna medverka i ett enskilt ärende.

Publicerad 2025-01-09Senast uppdaterad 2025-01-23
Hjälpte den här artikeln dig?
Ja, tack! Nej, inte riktigt